Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet Ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med Ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem där stat och kommuner går miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, där det oftast är lätt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen är den bransch som är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet.Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av avgjorda domar gällande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om ekonomisk brottslighet är rationell samt belysa motiven till ekonomisk brottslighet.Efter att ha analyserat motiven till ekonomisk brottslighet kom vi fram till att ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen är ett rationellt val..

Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut.

Organisationer måste vara effektiva för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle. Ett sätt att förbättra sin effektivitet är att ha en ekonomisk styrmetod som är anpassad till omgivningen där organisationen har sin verksamhet. Inom processindustrin där organisationer ofta är pristagare på en världsmarknad i vilken priset styrs av råvarukostnaden, är kostnadseffektivitet en av de främsta konkurrenskrafterna. Uppsatsens syfte var att beskriva och förstå varför organisationer byter ekonomisk styrmetod och vilka konsekvenser detta får på operativ nivå. Detta är en kvalitativ studie av en organisation som är verksam inom processindustrin och nyligen har bytt ekonomisk styrmetod.

En viktig del i den svenska välfärden är kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahålla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina välfärdspolitiska mål. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar både om att uppnå ekonomiska mål men också om att uppnå verksamhetsmål eller politiska mål. Syftet med vår uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och målstyrning har någon påverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i så fall hur de förändrats inom ramen av en tio års period i Kiruna kommun. Studien är en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att påvisa några samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Med hjälp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata från EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillväxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jämställdhetsvariabler förbättrar modellen. För att avgöra om så är fallet undersöks förändringen i justerad förklaringsgrad.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Den här uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillväxt i fem sydostasiatiska länder under fyra decennier från 1960-talet och framåt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar även hur statens autonomi och sociokulturell påverkar ekonomisk tillväxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används. Teorier är hämtade från både nationalekonomi och ekonomisk historia.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Det är sedan tidigare känt att den s k bokföringseffekt som uppstår vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt på ekonomisk tillväxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att många av de länder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, även har upplevt en högre ekonomisk tillväxttakt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillväxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, såsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler råder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillväxten i de undersökta länderna..